Havet och vinden är mäktiga naturkrafter som människan inte rår på. Däremot finns det mycket man kan göra för att stärka säkerheten ombord och i hamn.
Att arbeta till sjöss innebär många risker, uppkomna både av naturens krafter och genom mänskliga misstag både till havs och i hamn. Lots- och fyrväsendet gör sjöfarten säkrare men mot havets och vindens makt kan människan inte mäta sig. Det är många faktorer som påverkar säkerheten till havs. Det handlar om fartygets kondition och utrustning, om besättningens utbildning och larmberedskap, om säkra trafikleder och om välfungerande kommunikation och räddningsberedskap i land. Trots att mycket görs för att förbättra säkerheten ombord och i hamnarna är fartygsolyckor en oundviklig del av sjöfarten, orsakade av naturens krafter eller den mänskliga faktorn.
Krigstillstånd gör naturligtvis farvattnen ännu farligare. 1900-talets två världskrig förde med sig svåra förluster också för Åland. Den största enskilda krigsförlusten inträffade under första världskriget, då ss Skiftet gick på en tysk mina strax utanför Mariehamn i december 1916. Fartyget sjönk på ett par minuter och av de 91 personer som befann sig ombord omkom 86.
Missa inte
Märkets fyr, som ligger precis på gränsen mellan Sverige och Finland, togs i bruk 1885. Fyrens ljusanordning var en fransktillverkad E Barbier & Fenestre. Den roterande linstrumman och specialarrangemanget av linser och prismor gjorde Märket till Finlands första fyr med blinkande ljuskaraktär. Ljusanordningen fungerade med lyspetroleum fram till 1956 då fyren elektrifierades. Märkets fyrapparatur består av ett urverk och en bränsletank. Urverket gjorde att linsen roterade medan vingarna reglerade farten. Loden hängde ner från urverket och de vevades upp för hand. Urverket satt under linsen i fyrtornet, 2-3 våningar upp. Linsen roterade tre timmar och drogs sedan upp av fyrvaktaren. Märkets fyr var bemannad fram till 1976 och var därmed den sista av Finlands fyrar att automatiseras.
Plimsollmärket är viktigt ur sjösäkerhetssynpunkt. Det markerar hur djupt ett fartyg kan lastas i olika vatten- och temperaturförhållanden för att bibehålla sin flytkraft och stabilitet. Utgångspunkten är den maximala nedlastningen i havsvatten, vilken markeras av den horisontella linjen i plimsollmärket och av lastmärke S (sommar i havsvatten). De övriga lastmärkena markerar nedlastning i tropisk sötvatten (TF), tropiskt havsvatten (T), vinter i havsvatten (W) och vinter i Nordatlanten (WNA). De två bokstäverna i plimsollmärket anger vilket klassningssällskap fartyget tillhör.
Plimsollmärket har sitt namn efter den brittiske politikern Samuel Plimsoll (1824-1898). Han engagerade sig starkt i sjösäkerhetsfrågor och gick hårt ut mot redare som medvetet riskerade sjömäns liv genom att överlasta sina fartyg. Det var på hans intitiativ som det obligatoriska lastmärket på fartyg kom till, en insats som förärat honom epitetet ”the sailor’s friend”.
Det blåste hårt och sikten var dålig när järnbarken Plus på natten den 14 december 1933 blossade efter lots utanför Kobba Klintar. Dessvärre var alla lotsar ute på uppdrag så Plus besättning blev tvungen att på egen hand försöka nå Mariehamn. Fartyget hamnade utanför farleden och grundstötte med sådan kraft att fartyget genast vattenfylldes. Det fanns ingen tid att sätta ut livbåtarna utan besättningen måste kasta sig i det iskalla vattnet och försöka simma iland. Av Plus besättning på sexton man lyckades fyra ta sig till Korsö, där de togs omhand av öns fyrvaktare. De tolv övriga omkom.
Fler utställningar
Segelsjöfarten
Att segla har genom tiderna varit ålänningarnas sätt att färdas över haven. Mariehamn var hemmahamnen för världens sista stora segelfartygsflotta.
Maskinsjöfarten
Den maskindrivna sjöfarten kom sent till Åland men när den väl etablerat sig utgjorde den motorn för moderniseringen av hela det åländska samhället.
Skeppsbyggnad
Trots avsaknaden av industriell varvsverksamhet byggdes hundratals större fartyg på Åland under 1800- och 1900-talen.
Navigation
Kompass, kronometer, sextant, logg och sjökort är i princip vad en navigatör behöver för att bestämma sin position och följa sin utstakade kurs.
Maritima Mariehamn
Från att staden Mariehamn grundades 1861 har den varit en sjöfartsstad. Här växte en professionell rederiverksamhet upp.
Kuriosakabinettet
Ett kuriosakabinett utgörs av en eklektisk samling föremål som tillsammans blir en miniatyrbild av allt underbart och udda som finns att hitta i vår värld.
Kap Horn-rummet
Amicale Internationale des Capitaines au Long Cours de Cape Horniers var en exklusiv klubb för sjöfarare som rundat det ökända Kap Horn i ett lastbärande segelfartyg.
